När jag som bäst spatserade fram i min egna lilla värld där på gångvägen, så stannade en kvinna på cykel mig och undrade om jag hade tid en sekund... Hon frågade om jag hade varit modell av något slag någon gång, och berättade att hon hade en vän som var make-up-artist och höll på att sätta ihop en portfolio och ville ha personer med lite egen stil att fotografera... Jag tackade nej, men ångrade mig nästan lite efteråt... Tänk vad kul det hade varit att testa ändå... Vara lite modell för en stund... I London kunde man ju bli stannad på gatan lite då och då av folk som undrade om man ville bli modell, men egentligen var de bara lurendrejare som tog en massa betalt för fotona och sådär... det kändes inte alls som att detta var något liknande i alla fall, så jag kände mig väldigt smickrad, särskilt eftersom jag kände mig så risig imorse! Resten av dagen har jag känt mig väldigt uppåt!