Utan internet i 17 dagar försmäktar jag i mormors hus...

... fast internet är också det enda jag saknar. Jag älskar mormors hus! Mitt rum, tapeterna, tvättnedkastet till källaren, trädgården, vävrummet i källaren, de snygga serviserna i skåpen, och så mormor förstås. Hon berättar små historier från förr, och man lär sig allt möjligt. Hur huset såg ut före de renoverade, vilka rum som min mamma och hennes systrar bott i, att ett av hennes favoritplagg som barn var en röd overall med vita ankare på slagen, och varför hon och morfar hade skilda sovrum (hon hade ingen lust att vakna fem på morronen som han och ligga och läsa tidningen i sängen, utan föredrog att stanna uppe senare och läsa på kvällen). Man lär sig också små nyttiga saker om att ha hushåll, som att koka extra potatis en dag för att göra stuvning dagen efter och att småkakor går utmärkt att frysa och tinar direkt man tar fram dem.

   Mormor

Man hittar så många kul saker där också om man går runt och rotar lite. Jag tycker särskilt mycket om att leta runt på vinden. I veckan hittade jag en låda med gamla kassettband, och däribland ett med kraftwerk och ett med depeche mode som jag blev överlycklig över. Jag kan sätta på dem på morronen i bandspelaren på rummet och göra morgongymnastik. Det låg också en intressant gammal resväska på en hylla med en liten adresslapp på. Den hade rest från Löderup till Uppsala år 1959, och hade många fina klistermärken på sig från andra trevliga destinationer som Pisa till exempel. I en garderob hittade jag en gammal svart velour-overall med utsvängda ben, som jag tyckte var väldigt kul, och passar särdeles bra om man vill vara riktigt 70-tal...synd att den inte var orange :P!

Om dagarna hjälper jag mormor med lite saker som behöver fixas. Jag har målat järngavlar till en trädgårdssoffa och en fin gammal snirklig trädgårdsgrind som höll på att rosta sönder, och nästa projekt är det gamla soluret som jag börjat borsta bort gammal färg på, och ska bli som nytt igen! Man kan också få binda upp rosor, skyffla bort ogräs från stengångar eller rensa bort små almplantor i rabatterna. Jag arbetar alltså för uppehället! På eftermiddagen och kvällen kan man göra lite trevliga saker, som att sitta och läsa i trädgården, sy något, klippa mattrasor (ganska långtråkigt, men kommer bli roligt att få börja väva senare när systern är klar med sin matta!) eller titta på tv tillsammans då mormor tar fram sitt broderi, och jag min virkning.
Mormors dagar är ganska fast inrutade med frukost  7, förmiddagskaffe 9, lunch 12, eftermiddagskaffe 15, middag 18 och möjligtvis kvällskaffe vid 21. Många måltider, och ganska svårt att förlora kilon...

Nu närmar det sig roskilde på allvar minsann...imorgon ska jag packa, och frakta över allt till Sofia för inpackning i bilen och sedan övernattning. Färden startar sen kl 5.00 på morgonen, för att vara framme bland de första och få tillräckligt med plats för vårt stora camp! Ikväll ska jag göra de sista lite roligare förberedelserna: bränna lite fler mix-skivor och sy in min mest praktiska klänning så att den är redo för festival-liv! Hade egentligen tänkt få färdigt en jeanskjol jag börjat på, och en lagom stor väska att bära runt på på området, men det hinns inte med! Jag har alltid lite för storslagna planer för att jag ska hinna genomföra dem...eller borde veta vid det här laget att jag tröttnar på projekt ganska snabbt, och börjar på nya, och det tar tid innan man slutför något!



Snart får man se Karen O dansa omkring igen!! Har laddat med YYY's i lurarna i flera dagar när jag målat!!


Blötaste studentdagen på åratal

Fre 12/6

Karins studentdag är till ända. Det har varit regn, blåst, fix, tillsnyggning, bilfärd med risk för vattenplaning, Sofia-lunch, regn, blött, kallt, blomhängande, sönderblåsta paraplyer, flakspejande, blött, kallt, stelt, Bruce, immigt, bilköande, upptining, uppfräschning, uppackning, jäkt, spring, Hanna-snack, trötthet, present, väntan på ledigt badrum, natti-natti!



Kärt återseende

Ons 10/6

Idag har jag återförenats med kära gamla Bettan. Inte mindre än tre gånger har vi farit fram och tillbaka till Ystad tillsammans idag (alla gånger för min kära systers skull). Allt är sig likt tycker jag (trots en ny koppling). Samma brummande extra-basslag till låtarna, samma vibrationer när det går tungt, och så charmen i att behöva låsa upp på fel sida. Man minns förra sommarens strapatser med sjungande för full hals till "Dance with me" och andra favvolåtar susandes förbi sommaråkrar, men även buffandet och knuffandet! Hon är gammal, det är hon, men än ska vi nog hinna med många äventyr innan hon går i graven! 





Gamla Bettan - inte en skönhet precis, men jag tycker om henne ändå :)

Mot sydligare breddgrader

Tis 9/6 På tåget hem...

När man är på resa 8h av dygnets timmar, behöver man något tidsödande att roa sig med, och absolut bästa sättet att få tiden att försvinna är att titta på film/tv-serier. Då är man väldigt glad över sin lilla nätta macbook! Idag har det blivit några avsnitt av twin peaks, som jag har fastnat riktigt ordentligt i. Man var dock tvungen att lätta upp lite med sex and the city efteråt för att inte känna sig riktigt lika illa till mods längre. Det får mig att gå runt och frukta att en Bob eller någon random ond ande bebor varenda man jag möter. Jag har liksom aldrig riktigt förskjutit möjligheten att det finns övernaturliga krafter i världen. Det är inte så att jag tror stensäkert på att det finns, men man har hört saker och ting, och vem är jag att säga att det är osanningar? Man kan nog inte bevisa någonting på området heller precis. Sex and the city för mig inte in på samma tankebanor precis, fast några saker stör mig. De kallar var och varannan kille för "cute" när detta attribut verkligen inte passar in. Det förekommer väldigt få attraktiva män i serien enligt min åsikt, jag har väl inte samma smak som dem antar jag... De enda parners som figurerat som varit någorlunda snygga var Aiden och Burger, men inga bombnedslag de heller precis. Smith är väl rätt snygg, vältränad iaf, men det finns ju inget spännande över honom alls! 

Ett annat litet nöje på tåget är när tågvärden ropar ut stationsnamnen med en riktigt skånsk dialekt. Jag fnissar och funderar över om jag skulle gjort det för några år sedan också, eller om han pratar fullt normal skånska, och man blivit lite skadad och avvänjd av tiden boende utom Skånes gränser.  

 

Audrey Horne är absolut coolaste och snyggaste karaktären!!

Bob


Jag styr kosan mot avlägset land...

Imorgon bär det äntligen av! Skåneland here I come! Det känns som att det här kommer att bli en alldeles särskilt bra sommar på något sätt. Tiden får väl utvisa om så är fallet...

Sitter här med väskorna nästan färdigpackade, och försöker gallra bort saker som jag möjligtvis kan vara ifrån i två månader. Det är svårt! Man får väl inse att garnlådan och stickorna får stanna tyvärr, men systern har ju lite stick-verktyg också, så om jag får otrolig abstinens kan man nog få låna. Det blir inte heller plats för gitarren eller hela skosamlingen (but to be fair...ganska många av dem är trasiga, lite sulor som lossnat och sådär...) Hur ska jag klara mig när mina snygga broderier inte är det första jag ser på morgonen, och jag inte får kliva på min mysiga älskade ryamatta? Förhoppningsvis lyckas jag hitta några nya favorit-ägodelar i sommar! Jag planerar nämligen att rota igenom många, många loppisar runtom i byarna i försök att hitta ett litet skrivbord i teak, en spegel med teakram och en snygg golvlampa! Sen brukar man alltid hitta lite annat smått och gott, som mamma inte blir allt för glad över när man kommer hem med, men det brukar man strunta fullkomligt i. Snygga kaffekoppar kan man faktiskt inte få för många av!! Tror jag kommer behöva hyra bil när jag ska tillbaka i augusti...

   
Förra sommarens största loppisfynd! Min fina, fina matta!

 
Dagens fynd var en stoooor påse osorterade knappar för 50kr på myrorna, 
kvällen gick åt till att sortera dem!!

Nu måste jag packa det sista, ska ju med tåget kl 9 för fanken! 

Ett kapitel avslutat

Ett litet avskedstal...
Som de flesta nog vet vid det här laget så ska jag lämna biomedicinarna till hösten till förmån för biologi&miljövetenskapsprogrammet på ultuna. Jag bestämde mig nog för det redan efter första kursen i höstas och har inte varit så väldigt motiverad under året. Nu ska jag hem under sommaren och ladda batterierna, plugga hårt till omtentorna som hopat sig över mig och satsa för fullt när min nystart i uppsala kommer! En ny och bättre version av mig själv! Solbränd, vältränad och full av energi, hehe!! Men ni lär inte slippa mig helt...i'm still in town, and i'm going to haunt you!! moahaha!

Hade en grymt kul kväll igår trots att vi var på norrlands och jag egentligen tycker att i princip all musik de spelar där är skit, men igår spelade det ingen som helst roll! Det blev ett avslut värdigt det vi haft tillsammans (citerat Carrie Bradshaw)! Snyft!
Ha en underbar sommar allihop, oavsett var ni kommer att tillbringa den!!


            

Chockerande nyheter

Det finns få nyheter som kan få en att sitta och gapa av en chockblandad förvåning. Den här morgonen levererade min kära moder just sådana nyheter per telefon. Igår var det nämligen dags att påbörja det länge planerade ombyggnadsprojektet på huset där hemma. Verandan skulle rivas och en ny ska byggas i dess ställe i gammal stil, och förhoppningsvis med följden att nya fuktskador inte uppstår i väggen när det regnar och blåser på vinterhalvåret. När rivningen utfördes skedde dessvärre ett litet missöde: ytterväggen på våningen ovanför följde med eftersom taket på verandan tydligen satt ihop med väggen på något sätt och sprickor i väggen bildades. Denna vägg = väggen till min systers sovrum som nu har flyttat in i mitt gamla rum. Jag kommer därmed att få bo hos mormor istället i sommar och antagligen får min systers studentfest nästa vecka också flyttas dit eftersom hela huset är i kaos. Som tur är så är det ju bara en flytt på ca 200 m, så jag tror inte att gästerna åker vilse...

Att bo hos mormor kommer nog att bli riktigt trevligt, bara hon inte är på sitt allra tjurigaste humör! Hon kan lära mig att baka sina specialiteter som äppelknyten, sonjabröd och skorpor, jag kan sitta och väva i källaren, jag kan låtsas att jag är min mamma på 70-talet i hennes gamla rum, man får ett eget badrum (då inte övriga släktingar är där på besök) vilket jag aldrig haft i hela mitt 22-åriga liv, jag kan lösa korsord med mormor på kvällen, eller sitta och spela piano! Åh vad mysigt!



Mitt barndomshem, där man nu får tänka sig att mitten saknas på något sätt...



Sådana här godbitar kan man hitta på mormors vind om än något dammiga, 
och det finns två: en till mig och en till min syster (om inte kusinerna vill slåss om det).

Ulrika listar (om man ändå hade varit i London...)

Sitter just nu och är väldigt avundsjuk på min room-mate från London som är på återbesök i staden vi fordom kallade hem. Särskilt trevliga saker att hitta på där en måndagkväll hade varit:

1. Picnic i Hyde Park (eller någon annan av de trevliga parkerna) med en billig flaska vin från somerfields och övning på att hjula
2. Gå på open mic-night på en pub och dricka öl
3. Gå på gratisklubb
4. Ha jamkväll hemma med gitarren och sjunga en massa gamla favoritlåtar
5. Umgås med brasilianska flatmates och lära sig snuskiga sånger på portugisiska eller våga sig med till Walkabout, där brassar tenderar att bli lite farliga...

    

Alla normala rutiner är bortglömda

Man vet att det är tentatid när:

- man inte känner dåligt samvete för: disken som hopar sig på rummet (stor procent utgörs av kaffekoppar), dammråttorna som trängs med otvättade kläder i hörnen och det lite väl fettiga håret. 
- facebook-aktiviteten är ovanligt låg såvida det inte är små frustrerade ångest-anfall
- man bryr sig inte längre om att lägga tid på det yttre, för man har inte träffat en levande själ på flera dagar
- matlagning = värma fryst matlåda (det bästa), koka snabbnudlar i mikron, göra några mackor eller på sin höjd koka pasta med ett litet stekt ägg till.
- när den enda musiken som spelas i min stereo är på språk som för mig är oförståeliga, för annars kan lätt driften att sjunga med störa koncentrationen. Alternativet är svårnynnad instrumental musik.

Tack och lov för att man kan se ett slut på eländet, och redan nästa vecka istället kan ligga på en vit sandstrand med sommarvinden svepande förbi! Det blåser ju för farao aldrig i den här staden förutom när det redan är kallt, man cyklar, och dessutom har ganska bråttom! 





RSS 2.0