Ljuvlig exkursion bland alsumpskogar och skäggdoppingar
Halloj! Halloj!
Jag tänkte visa lite hur fint man kan ha det en skoldag, när man har ambitionen att bli landskapsarkitekt.
I måndags åkte vi på exkursion till två naturområden söder om Hässleholm vid Finjasjön som heter Hovdala och Mölleröds naturområden. Där blev vi guidade av Hässleholms kommunekolog som berättade om olika projekt de genomfört för att höja natur- och kulturvärdena där. Det man såg fram mest emot var den mycket omtalade spången med stort S, som vi skulle få gå på, nämligen kanske världens längsta (!) spång genom en alsumpskog! Spännande va?
Nu följer... Bildkavalkad!
Vi började med fikapaus, och om man inte hade kaffetermos med så dög det ju fint att beundra utsikten istället.
Chilligt värre!
Sedan begav vi oss in i björkdjungeln.
Vi följde en porlande liten bäck och kom fram till den här gamla kvarnruinen.
Här rinner bäcken fram.
Ur mörkret ut i ljuset - en klassvandring. (poetiskt namn va?)
Vi fick se ängar. (med alldeles för lite får enligt mig!)
Han var väldigt stolt över sina informationsskyltar, den där ekologen.
I Hovdalaområdet fanns en liten ravin med bokskog, som tydligen är en viktig del i att fladdermössen tycker det är så fasligt trevligt att bo där. Hela 15 arter av fladdermöss har de observerat (av 19 som finns i Sverige).
Det här är Hammarmölledamm. I den bor det 150-åriga flodpärlmusslor, vilket är en hotad art, mest på grund av tidigare pärlfiske.
Det är inte bara 5-åringar som tycker att det är kul att titta på forsande vatten!
En död och dränkt alskog kikade fram lite kusligt mellan bokarna. Den har översvämmats eftersom man lett om en bäck till en tidigare mer naturlig bäckfåra.
Bokarnas pelarsalar är mäktiga! Här står vi också och tittar på en stor ring av upplagda stenar där man samlade ihop grisarna förr om nätterna för att skydda dem.
Lunchpaus behöver man också ha!
Kast med guldigt kakpaket!!
Nu har vi äntligen kommit fram till den berömda spången! Där fick vi inspektera spännande kärrväxter som till exempel älgört, kabbeleka och bäckbrässma.
Spång! Spång! Spångelispång!
Spången gick genom ett mystiskt dött alskogsområde. De här hade då inte dött av översvämning i alla fall (eller det såg inte ut som det nu, men det kanske stått mer vatten förut?).
Jolstern var fin nu.
Här flyter Almaån lugnt och stilla ut i Finjasjön.
Här står vi på en utsiktsplats vid Finjasjön som heter något så fånigt som "Slingra dig!". Fin var den ändå, och man kunde spana lite på fåglar och om man haft tur fått se den sällsynta svarttärnan.
Det kom i alla fall några tjusiga skäggdoppingar förbi.
Det var strålande väder på eftermiddagen med glittrande vatten.
Jag kan varmt rekommendera ett besök, och kommer själv definitivt att försöka åka dit igen någon gång i sommar för att vandra längs någon av de många vandringslederna!
Kommentarer
Trackback
