En enkel och vårig pastarätt
Just nu finns ju en del fantastiska primörer att få tag på och knapra i sig! Speciellt färsk grön sparris är en favorit, och det behövs inte så många tillbehör. Därför slängde jag swish swosh ihop en liten mumsig citronpasta med sparris!
Här kommer recept för 4 port (eller kanske snarare 3 om man är hungrig):
- Pasta, lagom för 4 port
- 3 tsk salt
- 3 tsk socker
- 250g grön sparris
- rivet citronskal av ca 1 citron
- Rapsolja smaksatt med citron
- Ev. något kryddgrönt, tex timjan el. persilja
- Flingsalt
- Citronpeppar
- Crema de Balsamico
- Riven parmesan
- Lite sallad
Gör så här:
-
Koka pastan enligt anvisningen på paketet.
- Koka upp vatten med socker och salt. Skär bort foten på sparrisen. Koka sparrisen tills den är mjuk men ändå har lite spänst kvar, 3-5 minuter. Klyv den på längden.
- Blanda pastan med oljan och citronskalet (man kan ta olivolja istället och lite mer citronskal).
- Lägg upp på tallrik och toppa med sparris, ev kryddgrönt, balsamico, salt och peppar, och riv till slut över rikligt med parmesan. Servera också med lite grönsallad om så önskas.
Voila! Klart!
(Jag utgick från ett recept från coop. Klicka på recepttiteln för att komma till det.)
Ljuvlig exkursion bland alsumpskogar och skäggdoppingar
Halloj! Halloj!
Jag tänkte visa lite hur fint man kan ha det en skoldag, när man har ambitionen att bli landskapsarkitekt.
I måndags åkte vi på exkursion till två naturområden söder om Hässleholm vid Finjasjön som heter Hovdala och Mölleröds naturområden. Där blev vi guidade av Hässleholms kommunekolog som berättade om olika projekt de genomfört för att höja natur- och kulturvärdena där. Det man såg fram mest emot var den mycket omtalade spången med stort S, som vi skulle få gå på, nämligen kanske världens längsta (!) spång genom en alsumpskog! Spännande va?
Nu följer... Bildkavalkad!
Vi började med fikapaus, och om man inte hade kaffetermos med så dög det ju fint att beundra utsikten istället.
Chilligt värre!
Sedan begav vi oss in i björkdjungeln.
Vi följde en porlande liten bäck och kom fram till den här gamla kvarnruinen.
Här rinner bäcken fram.
Ur mörkret ut i ljuset - en klassvandring. (poetiskt namn va?)
Vi fick se ängar. (med alldeles för lite får enligt mig!)
Han var väldigt stolt över sina informationsskyltar, den där ekologen.
I Hovdalaområdet fanns en liten ravin med bokskog, som tydligen är en viktig del i att fladdermössen tycker det är så fasligt trevligt att bo där. Hela 15 arter av fladdermöss har de observerat (av 19 som finns i Sverige).
Det här är Hammarmölledamm. I den bor det 150-åriga flodpärlmusslor, vilket är en hotad art, mest på grund av tidigare pärlfiske.
Det är inte bara 5-åringar som tycker att det är kul att titta på forsande vatten!
En död och dränkt alskog kikade fram lite kusligt mellan bokarna. Den har översvämmats eftersom man lett om en bäck till en tidigare mer naturlig bäckfåra.
Bokarnas pelarsalar är mäktiga! Här står vi också och tittar på en stor ring av upplagda stenar där man samlade ihop grisarna förr om nätterna för att skydda dem.
Lunchpaus behöver man också ha!
Kast med guldigt kakpaket!!
Nu har vi äntligen kommit fram till den berömda spången! Där fick vi inspektera spännande kärrväxter som till exempel älgört, kabbeleka och bäckbrässma.
Spång! Spång! Spångelispång!
Spången gick genom ett mystiskt dött alskogsområde. De här hade då inte dött av översvämning i alla fall (eller det såg inte ut som det nu, men det kanske stått mer vatten förut?).
Jolstern var fin nu.
Här flyter Almaån lugnt och stilla ut i Finjasjön.
Här står vi på en utsiktsplats vid Finjasjön som heter något så fånigt som "Slingra dig!". Fin var den ändå, och man kunde spana lite på fåglar och om man haft tur fått se den sällsynta svarttärnan.
Det kom i alla fall några tjusiga skäggdoppingar förbi.
Det var strålande väder på eftermiddagen med glittrande vatten.
Jag kan varmt rekommendera ett besök, och kommer själv definitivt att försöka åka dit igen någon gång i sommar för att vandra längs någon av de många vandringslederna!
Grönt häng i fönstret
Jag tror jag löper betydligt större risk att bli 'crazy plant lady' än 'crazy cat lady'! Går nästan och pratar med mina växter nu, och kollar typ varannan minut så att de har tillräckligt med vatten, eller om de har växt någon millimeter till... Men som vi pratat om i växtfysiologin i skolan, så är det ju bra att hålla sig nära dem så att man skapar lite utbyte av CO2 och O2!
Svampgurksplantan har fått flytta upp på hängplats och börjar snart vira sig kring gardinstången. Fint tycker jag!
Tillverkade en hängvas, och satte mina skott att skapa rötter i den (vet inte vad växten heter, men den växer som attan, så man kan ta skott hela tiden för att den ska buska till sig lite mer).
Tillverkade en hängvas, och satte mina skott att skapa rötter i den (vet inte vad växten heter, men den växer som attan, så man kan ta skott hela tiden för att den ska buska till sig lite mer).
Drömmer om ett fönster (eller flera) som är nästan fyllt av grönt som en liten djungel i fönsterkarmen.
Well, toodeloo!
Indiska kikärtsgrytan - en favorit med många repriser!
Det här är ett recept från Pauluns GI-matbok som alltid blir lyckat! Enkelt och billiga ingredienser är det också, så det är toppen för studenten!
Det här behöver man för 4 port:
- 2 burkar kikärtor
- 5 potatisar
- 4 morötter
- 1 gul lök
- 1 msk rapsolja el. annan olja
- 4 tomater
- 2 msk hackad färsk ingefära
- 1 tsk curry
- 2 tsk tandoorikrydda
- 1 tsk mineralsalt
- 1 dl vatten
- 150 g spenat
- 4 tomater
- 2 msk hackad färsk ingefära
- 1 tsk curry
- 2 tsk tandoorikrydda
- 1 tsk mineralsalt
- 1 dl vatten
- 150 g spenat
Gör så här:
1. Skölj kikärterna. Skala och tärna potatisen, morötterna och löken. Fräs grönsakerna i oljan i en tjockbottnad kastrull.
2. Tillsätt tomaterna (även dessa skurna i tärningar), kikärterna, ingefäran och kryddorna.
3. Häll i vattnet och sjud i 10 minuter. Skär spenaten grovt och blanda ner i grytan.
4. Jag serverade sedan med en gurkraita till som bryter av bra mot det kryddiga. Receptet till den kan man hitta här.
Det spelar inte så stor roll om man inte har exakt rätt mängd av varje grej. Man kan till exempel ha mer morötter om man inte har så många potatisar, och det funkar säkert bra att ta med andra rotfrukter, som en palsternacka eller lite rotselleri, men jag har inte provat det själv än. Jag tycker nog att det kan behövas lite mer vatten än vad som står också.
Smaklig spis!
Feminism-känslorna
Idag är det svårt att koncentrera sig på växters apikala meristem och vad som är skillnaden på parenkym- och sklarenkymceller. Detta på grund av den stora stormen som råder på facebook och i övriga medier som startade igår.
Först blev jag väldigt upprymd under gårdagen när det postades länkar till höger och vänster till "33 orsaker till varför feminism behövs". Nästan alla vänner på facebook verkade positiva till den, och sidan var så tydlig och övertygande att det liksom bubblade upp en slags kamplust, och känslan av: kom igen nu kompisar! nu gör vi något åt det här! Ingen kunde ju förneka att det är såhär det är, och att vi inte vill ha det så.
Därtill ploppade det upp ett inlägg från En blommig tekopp som många länkade, om hur American Apparel marknadsför en unisexskjorta väldigt olika för de olika könen. Som kvinna kunde man inte se någon vettig bild alls på hur skjortan skulle se ut i en normal social situation utanför ens eget hem, utan bara i väldigt nakna situationer, typ som att man efter en het sexakt dragit på sig hans skjorta och körde en liten fotosession som efterspel.
Det kändes som feministiska dagen, då alla slöt upp för samma sak.
Sedan kom de lite nedslående efterdyningarna med att länken till 33 anledningar blockerades (anledningen till det återstår att vara oklar, men har hört att det kan vara något antispamskydd eftersom det delades så snabbt, eller att facebook är allmänt antifeministiska som vissa anser, jag vet inte hur det förhåller sig). Jag gick också in och kollade upp några av de sidor som folk i kommentarer nämnde som kvinnoförnedrande och som blivit anmälda som stötande flera gånger, men ändå inte borttagna eftersom de inte strider mot facebooks regler att endast helt nakna könsdelar är sexistiska, men inte om det sitter en liten stjärna eller nåt på en bröstvårta, som ändå visar halva vårtgården. Helt sjuka grupper finns det, som är väldigt nedslående och man förstår inte varför de ska behöva finnas i ett socialt nätverk (tex 'My whore wife' och 'båtar och horor'. Bara namnen är förnedrande. Ordet hora borde inte få användas om någon. Det är ett negativt skällsord, precis som rasistiska tillrop).
Efter att En blommig tekopps inlägg uppmärksammats i alla de större medierna följde såklart idag också en mängd mer eller mindre negativa kommentarer på hennes blogg i stil med att 'ni feministkvinnor borde inte vara så känsliga' och 'det finns mycket värre problem i världen, som könsstympning till exempel - svenska kvinnor har inget att klaga över'. Men det var ju just sånt här som '33 anledningar' tog upp så fint... alla saker hänger ihop. Vi måste arbeta för att förbättra på alla punkterna, och bara för att vi kommit längre i Sverige på vissa punkter än i andra delar av världen kan vi inte ge upp och vara nöjda! Precis som i miljödebatten - man kan bli bättre även om man i nuläget är bäst, för det räcker inte!!
Vi behöver skänka en tanke varje dag på vad vi kan göra för jämställdheten och miljön i vår vardag. Alla kan göra något! Om vi kan stoppa några bilder från American Apparel genom att dela en länk idag, kan det göra något för kvinnosynen på sikt. Vi kan också ta upp en liten fråga på kafferasten kanske och så ett inspirerande frö hos någon som kanske inte är så påläst och inte insett vilken roll ett litet problem har i det stora hela.
Frihet att bestämma över sin sexualitet åt alla, ät mer grönt och res kollektivare!!
(phew! Jag har aldrig skrivit något politiskare typ, men det uppstod ett behov att skriva av sig lite... början på en ny era kanske?)
